Många företagare funderar inte över om deras redovisningskonsult är auktoriserad. I stället står siffrorna i fokus, men det är i arbetet bakom siffrorna som kvaliteten avgörs.
– Auktorisationen gör att vi säkerställer kvaliteten innan siffrorna ens når våra kunder, säger Jessica Jading, kvalitetsansvarig på Elera AB och Auktoriserad Redovisningskonsult.
Jessica Jading har lång erfarenhet från redovisningsbranschen, bland annat från egen byrå, större organisationer och kvalitetsarbete kopplat till branschorganisationen Srf konsulterna där hon suttit i kvalitetsnämnden. Redan 2004 blev hon legitimerad redovisningskonsult, och när titeln Srf Auktoriserad Redovisningskonsult kom några år senare fick alla legitimerade den nya titeln. 2022 valde hon att även bli Srf Certifierad Affärsrådgivare.
– Jag vill möta kunden i deras verksamhet och unika situation, förstå vad som är viktigt för dem och vara ett bra stöd i deras ekonomiska beslut. Jag drivs av viljan att stötta och ge råd i kundens utveckling, eller ibland avveckling av verksamheter, oberoende av hur stort eller litet företaget är, säger Jessica Jading.
Att vara auktoriserad redovisningskonsult är mer än en titel. Jessica Jading beskriver det som att vara en del av ett större kvalitetssystem som minskar företagens risker.
– Auktorisationen innebär att redovisningskonsulten jobbar strukturerat med kompetens, utbildning och återkommande granskning. Det skapar en extra nivå av kontroll som företagaren sällan ser, men alltid har nytta av, säger hon.
En utmaning är att auktorisationens värde inte alltid är tydligt för kunden.
– Det är svårt att kommunicera kvalitet när den fungerar som bäst i det tysta. När allt är rätt från början märks det inte, säger Jessica Jading.
Samtidigt menar hon att det är just där förtroendet byggs.
– Kunden ska kunna lita på att det vi levererar håller, varje gång, säger hon.
Eftersom många företagare för det mesta inte aktivt frågar om deras redovisningskonsult är auktoriserad blir kommunikationen viktig.
I praktiken handlar auktorisationen om att minska risker för företagen. Det sker genom flera nivåer av kvalitetssäkring: gemensamma arbetssätt, löpande utbildning och återkommande kontroller.
– Vi arbetar ofta med fyra ögon-principen och med interna och externa granskningar. Det gör att fel fångas upp tidigt och att vi hela tiden utvecklar vårt arbetssätt, säger Jessica Jading.
Hon menar att det skapar en mer robust leverans än om varje konsult står helt ensam i sitt arbetssätt.
För Jessica Jading är trygghet det centrala värdet i auktorisationen.
– Vi kan aldrig garantera att allt blir perfekt, men vi kan garantera att det finns strukturer som fångar upp fel och säkerställer kvaliteten över tid.
Hon menar att det i slutändan handlar om förtroende mellan konsult och kund.
– Och det är också vad företagaren faktiskt betalar för, även om de inte alltid tänker på det. Auktorisationen är ett sätt att säkerställa trygghet i hela leveransen, säger Jessica Jading.
Semesterplanering brukar börja i samma fråga varje år: hur får man ihop bemanningen när många vill vara lediga samtidigt? För att lyckas krävs både framförhållning och koll på de regler som styr.
Utgångspunkten i all semesterplanering är att verksamheten ska fungera. Även om du som arbetsgivare ska ta hänsyn till medarbetarnas önskemål är det i slutändan du som beslutar hur ledigheten ska förläggas.
I praktiken innebär det ofta att önskemål samlas in och därefter vägs mot verksamhetens behov. När beslutet är fattat ska besked lämnas i god tid – minst två månader innan ledigheten börjar. Tydlig kommunikation kring semesteransökan, prioriteringar och besked minskar ofta risken för missförstånd och konflikter senare i processen.
Många räknar med att kunna vara lediga en längre period under sommaren. Det finns också stöd för det i semesterlagen, där huvudregeln är att anställda ska få fyra veckors sammanhängande ledighet under perioden juni–augusti.
I verksamheter där sommaren är en intensiv period, eller där det är svårt att täcka upp med vikarier, kan ledigheten däremot behöva delas upp eller förläggas vid andra tidpunkter.
Alla anställda har rätt till 25 semesterdagar per år, vilket motsvarar fem veckors ledighet. Men alla dagar måste inte tas ut direkt. Som arbetsgivare ska du säkerställa att minst 20 betalda semesterdagar används under året, förutsatt att dagarna är intjänade. Resterande dagar får sparas.
Om en anställd vill kombinera sparade dagar med årets semester behöver det lyftas i planeringen, särskilt om det gäller en längre sammanhängande ledighet.
En semesterdag innebär inte bara ledighet från arbetet, utan också rätt till lön utan att arbete utförs. Därför är det viktigt att arbetsgivaren säkerställer att semester faktiskt tas ut. Långvarigt sparande av semesterdagar innebär att företagets semesterlöneskuld växer. Semesterlöneskulden motsvarar värdet av anställdas innestående betalda och sparade semesterdagar och utgör en ekonomisk skuld för arbetsgivaren.
När en anställd inte arbetar fem dagar i veckan behöver semestern anpassas så att ledigheten motsvarar faktisk arbetstid. Det görs genom att använda antingen bruttosemester eller nettosemester, två metoder som ger samma resultat i tid – men räknas på olika sätt.
Vid bruttosemester har alla anställda samma antal semesterdagar, vanligtvis 25. Skillnaden ligger i hur många dagar som dras vid uttag. För deltidsanställda används en kvot som speglar hur många dagar per vecka personen arbetar jämfört med heltid.
Kvoten räknas ut genom att dela heltidsmått med antalet arbetsdagar per vecka. En anställd som arbetar fyra dagar i veckan får därmed kvoten 1,25 (5/4). När semestern tas ut används kvoten för att räkna fram hur många semesterdagar som ska dras. Om samma person är ledig en hel vecka, motsvarande fem kalenderdagar, blir beräkningen:
4 x 1,25 = 5 semesterdagar
Vid nettosemester görs istället en omräkning redan från början. En anställd som arbetar fyra dagar i veckan får då 20 semesterdagar (4/5 av 25). Om personen tar semester i en vecka dras fyra dagar, exakt lika många som skulle ha arbetats den veckan.
Skillnaden mellan metoderna handlar alltså inte om hur mycket ledighet den anställde får, utan om hur uttaget räknas. Oavsett modell är det viktigt att vara tydlig i kommunikationen, eftersom beräkningarna annars lätt kan uppfattas som ologiska, särskilt vid bruttosemester där fler dagar än faktiskt arbetstid dras.
För den som är nyanställd kan det saknas tillräckligt med intjänade semesterdagar inför sommaren. I sådana fall kan arbetsgivaren erbjuda förskottssemester. Det innebär att ledighet ges trots att dagarna ännu inte tjänats in. Eftersom det kan få ekonomiska konsekvenser om anställningen avslutas inom viss tid är det viktigt att överenskommelsen dokumenteras skriftligt.
Om ledigheten istället tas ut som obetald semester görs löneavdrag, men tiden räknas ändå med vid beräkningen av nästa års semesterrätt.
Även under semestern kan förutsättningarna förändras. Om en anställd blir sjuk eller behöver vara hemma med barn pausas semestern och dagarna kan tas ut senare.
För att det ska gälla behöver frånvaron anmälas enligt arbetsplatsens rutiner.
Att arbetsgivaren avbryter en pågående semester är betydligt mer ovanligt och kan normalt bara bli aktuellt i särskilda situationer. Om arbete faktiskt utförs ska semesterdagarna inte förbrukas.
Betalda semesterdagar ska som huvudregel förläggas som ledighet och kan normalt inte ersättas med pengar.
Det finns vissa undantag från denna huvudregel. Istället kan semesterersättning kan betalas ut. Detta gäller exempelvis:
För tillfälliga anställningar, exempelvis sommarvikariat, kan upplägget förenklas. Om anställningen är kortare än tre månader går det att avtala bort själva semesterledigheten.
Den anställde har däremot fortfarande rätt till semesterersättning, som betalas ut löpande tillsammans med lönen.
Nu har riksdagen beslutat att det blir en permanent skattefri förmån när den anställde laddar el på arbetsplatsen, om arbetsgivaren tillhandahåller laddningen. Samtidigt beslutades om lättnader vid utbetalning av skattefri milersättning enligt schablon vid tjänsteresa när anställda laddar sin förmånsbil vid arbetsplatsen.
Förmånen av laddel vid arbetsplatsen kommer att bli skattefri från och med den 1 juli 2026 och tills vidare. Detta har varit en tillfällig skattefri förmån under perioden 1 juli 2023 – 30 juni 2026. Det innebär att en anställd som har tillgång till fri laddel på arbetsplatsen för att ladda sin egen bil eller förmånsbil inte kommer att förmånsbeskattas för sådan laddel.
Den som använder sin förmånsbil för tjänsteresor får göra avdrag med ett schablonbelopp om 95 öre per kilometer för utgifter för elektricitet och om 1 krona och 20 öre per kilometer för annat drivmedel. För rätt till avdrag krävs att arbetstagaren har betalat samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna.
I stället för avdrag kan arbetsgivaren ersätta den anställde genom skattefri drivmedelsersättning motsvarande de angivna schablonbeloppen per kilometer – alltså samma belopp som är avdragsgillt för den anställde.
Till och med den 30 juni 2026 gäller nuvarande regler som innebär att arbetsgivare inte kan betala ut skattefri milersättning vid tjänsteresor om den anställde som har förmånsbil har laddat el vid arbetsplatsen eller delvis vid arbetsplatsen och delvis vid bostaden.
Detsamma gäller om den anställde har en laddhybridbil och själv betalar för laddning vid bostaden och arbetsgivaren betalar bensin. Eventuell ersättning blir skattepliktig lön. I dessa fall har inte den anställde betalt allt drivmedel själv.
Fån och med den 1 juli gäller en utvidgning av avdragsrätten för drivmedel för tjänsteresor med förmånsbil som är laddhybrider.
Om den anställde har en laddhybrid som förmånsbil, så får den anställde då rätt till avdrag för utgifter för drivmedel som är förenade med tjänsteresor, även om bilen laddats med elektricitet som arbetsgivaren tillhandahåller i anslutning till arbetsplatsen.
Arbetsgivaren kan betala skattefri ersättning till den anställde på 1 krona och 20 öre för varje kilometer (12kr/mil) där den anställde betalat samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, även om förmånsbilen har laddats med elektricitet som arbetsgivaren tillhandahåller i anslutning till arbetsplatsen.
Allt fler företagare arbetar direkt i sina ekonomisystem. Men det är först när du och din redovisningskonsult arbetar tillsammans som du får full nytta – och kan göra konsulten till en partner i företaget som skapar både bättre beslut och ökad trygghet.
Traditionellt har många arbetat i två steg: du lämnar över underlag, och din redovisningskonsult tar vid i efterhand.
I dag ser det annorlunda ut. När ni arbetar i samma system kan bokföringen ske löpande, där informationen registreras direkt när den uppstår.
Det gör att siffrorna blir mer aktuella, risken för fel minskar och du får bättre kontroll över din ekonomi.
Men det ställer också högre krav på hur ni samarbetar.
När ni arbetar i samma system är ansvarsfördelningen särskilt viktig.
Du som företagare ansvarar för att underlag och uppgifter är korrekta och kompletta. Din redovisningskonsult ansvarar för att strukturera, kvalitetssäkra och se till att arbetet följer gällande regler.
– När flera arbetar i samma system blir det ännu viktigare att vara överens om vem som gör vad. Annars finns en risk att viktiga moment faller mellan stolarna, säger Victoria Müller, kvalitetsexpert på Srf konsulterna.
Det är därför viktigt att ni har ett uppdaterat uppdragsavtal och tydliga rutiner – särskilt om du själv registrerar delar av bokföringen.
– Med tydliga rutiner och en aktiv dialog skapas bättre kvalitet och färre missförstånd. Det blir enklare och tryggare för båda parter, säger Victoria Müller.
När ni arbetar löpande i systemen tillsammans finns informationen tillgänglig när den behövs – inte flera veckor senare.
Det gör det möjligt att upptäcka avvikelser i tid, följa utvecklingen löpande och fatta beslut baserade på aktuella siffror.
– Det gör också att din redovisningskonsult kan ge löpande råd kring din ekonomi, inte bara vid årsbokslut. När samarbetet fungerar blir konsulten en naturlig samarbetspartner i företaget – och en viktig del av din ekonomiska trygghet.
Den 1 oktober 2025 trädde nya regler för arbetslöshetsförsäkringen i kraft. Den största förändringen är att ersättningen nu baseras på inkomst i stället för arbetad tid.
Syftet med förändringen är att modernisera systemet, skapa tydligare incitament att arbeta och samtidigt minska den administrativa bördan för både arbetsgivare och a-kassor.
Trots den nya inriktningen ska arbetsgivarintyget tills vidare fyllas i på samma sätt som tidigare. Den praktiska förändringen sker stegvis. Under första kvartalet 2026 anpassas arbetsgivarintyg.nu så att uppgifter om:
inte längre behöver fyllas i för att intyget ska kunna skickas in.
Kort sagt framåt:
Du lämnar endast dessa uppgifter om du uttryckligen blir ombedd att göra det.
I det nya regelverket är huvudregeln att a-kassan hämtar inkomstuppgifter direkt från Skatteverket. Det innebär att du som lönekonsult endast ska fylla i uppgifter om arbetad tid och lön när:
Om ingen begäran finns skickas intyget in utan dessa uppgifter.
Är du osäker är rekommendationen att lämna fälten tomma. Om uppgifterna behövs kommer en kompletteringsförfrågan.
En naturlig fråga är varför uppgifter om tid och lön inte tas bort helt.
Förklaringen är att det fortfarande finns situationer där dessa uppgifter behövs, exempelvis när ärenden påverkas av både gamla och nya regelverket parallellt eller i vissa prövningar där Skatteverkets uppgifter inte är tillräckliga. Det innebär att båda sätten kommer finnas parallellt ett tag till. Av samma skäl har systemleverantörer uppmanats att inte göra några förändringar i sina integrationer ännu.
För att förenkla för arbetsgivare införs en tydligare hantering i det manuella arbetsgivarintyget:
Syftet är att minska osäkerhet och säkerställa att uppgifter bara lämnas när de faktiskt behövs. På sikt finns ambitionen att motsvarande val ska kunna göras direkt i lönesystemen.
I de flesta fall behöver du inte längre vänta.
Eftersom inkomstuppgifter normalt inte längre ska lämnas finns det sällan skäl att invänta slutlönen innan intyget skickas in. Undantaget är när du faktiskt blivit ombedd att redovisa inkomst och arbetad tid. Då behöver uppgifterna vara korrekta, vilket kan kräva att slutlönen är utbetald.
En viktig effekt av det nya systemet är att antalet arbetsgivarintyg sannolikt kommer att minska. A-kassan begär i större utsträckning endast in intyg när det verkligen behövs. Ett exempel är att äldre anställningar eller pågående deltidsanställningar under arbetslöshet i vissa fall inte längre kräver intyg vilket medför att fokus ligger på rätt intyg, inte fler intyg. I det nya systemet görs en mer träffsäker urvalsprocess. Tidigare kunde arbetsgivarintyg behöva lämnas för samtliga anställningar. Nu begränsas begäran till de anställningar där uppgifter faktiskt påverkar rätten till ersättning, vilket innebär att fokus ligger på det som faktiskt påverkar rätten till ersättning.
Bolagsverket har lanserat e-tjänsten ”Sök företagsinformation”, som ersätter den tidigare tjänsten ”Söka ett ärende eller se om en årsredovisning kommit in”.
Den nya tjänsten samlar flera funktioner på ett ställe och ger en mer sammanhållen användarupplevelse.
I Sök företagsinformation kan du bland annat:
För dig som använt den tidigare tjänsten är funktionerna i stort sett desamma. Skillnaden är att de nu nås via en ny ingång och presenteras i ett mer modernt gränssnitt.
För att underlätta övergången finns befintliga länkar kvar på webbplatsen, men de leder nu vidare till rätt funktion i den nya tjänsten.
I årets deklaration möts många av en ny e-tjänst hos Skatteverket. Samtidigt införs nya regler för avdrag för ränteutgifter och ett höjt skattefritt sparande på investeringssparkonto. Här är några av de viktigaste nyheterna att ha koll på inför deklarationen.
Du som godkänner deklarationen via Skatteverkets webbplats möter i år en ny e-tjänst. I denna går det bara att godkänna sin deklaration, men inte att göra några ändringar. Behöver du göra ändringar i deklarationen slussas du vidare till en annan e-tjänst.
I samband med att den nya tjänsten aktiveras stänger Skatteverket den gamla deklarationsappen.
För ränteutgifter som har betalats under 2025 gäller olika förutsättningar för avdrag.
Ränteutgifter för lån med säkerhet i till exempel bostad och bil är avdragsgilla i sin helhet.
Ränteutgifter som inte är förenade med säkerhet eller som av någon annan anledning inte uppfyller villkoren är bara avdragsgilla till 50 procent.
I årets deklaration kommer det finnas två rutor för detta. Ruta 8.1 Ränteutgifter för lån med säkerhet och ruta 8.8 Ränteutgifter för lån utan säkerhet.
Vill du ändra uppgifterna för ränteutgifter utan säkerhet är det beloppet du har betalt som du ska lägga till. Skatteverket kvoterar sedan till 50 procent.
Läs mer om Begränsad möjlighet till avdrag för ränteutgifter – Tidningen Konsulten.
Från och med den 1 januari 2025 infördes en skattefri grundnivå för det sammanlagda sparandet på bland annat investeringssparkonto och kapitalförsäkring. För inkomståret 2025 är den skattefria grundnivån 150 000 kronor. Den skattefria delen beräknas automatiskt av Skatteverket och du behöver inte själv göra något avdrag.
Den 1 januari 2026 höjdes den skattefria grundnivån till 300 000 kronor.
Nu är det beslutat – skattesatsen på livsmedel sänks till 6 procent från tidigare 12 procent den 1 april 2026. Många företag kommer att omfattas av momssänkningen på livsmedel. Det här är vad som gäller.
Sänkningen påverkar allt från livsmedelsbutiker och bensinstationer till gatukök, kaféer och restauranger.
Precis som förra gången då matmomsen sänkes kommer det att uppstå gränsdragningsfrågor mellan livsmedel och restaurangtjänster. Momsen på restaurangtjänster är fortfarande 12 procent.
Många företag kommer att få hantera båda momssatserna. För exempelvis restauranger där kunden kan välja mellan att äta på restaurangen är momssatsen12 procent men för hämtmat gäller 6 procent.
Med anledning av den sänkta momssatsen har Skatteverket förtydligat tolkning av begreppet restaurang- och cateringstjänster.
Läs mer Restaurang- och cateringtjänster | Rättslig vägledning | Skatteverket
Sänkningen av skattesatsen kan påverka beräkningarna för hur mycket mervärdesskatt som är avdragsgillt om en transaktion helt eller delvis omfattas av den ändrade skattesatsen.
Läs mer i Skatteverkets rättsliga vägledning om Representationskostnader | Rättslig vägledning | Skatteverket
Skatteverkets räknesnurra kan du använda vid beräkningen Avdrag för moms vid representation | Skatteverket
Skattesänkningen gäller till och med den 31 december 2027.
Misskötsel på arbetsplatsen skapar ofta osäkerhet och svåra överväganden för arbetsgivaren. Vad är du skyldig att acceptera – och när måste du agera? För att hantera situationen korrekt krävs både tydlighet, dokumentation och kunskap om ditt ansvar. Här går vi igenom vad som gäller och hur du bör agera i olika situationer.
Vad menas med misskötsel? Det är ett mångsidigt begrepp men de vanligaste fallen av misskötsamhet handlar om att den anställde utför sina arbetsuppgifter för långsamt, utför dem på ett felaktigt sätt eller låter bli att göra vissa moment eller uppgifter.
Det är självklart viktigt att utreda orsaken till arbetssättet som kan handla om bristande kompetens, hälsoorsaker eller faktorer i arbetsmiljön.
Arbetsgivaren måste vara tydlig med tidsplaner, kontinuerligt följa upp hur arbetet fortlöper och i god tid reagera om det ser ut att bli förseningar. Att inte göra något alls och hoppas det ska lösa sig är ett sätt att acceptera den anställdes misskötsel.
Den anställdes ålder kan ha betydelse i detta fall. Se om du kan hitta andra arbetsuppgifter som inte ställer samma krav. Det är dock en känslig situation att hantera då ålder är en diskrimineringsgrund. Man kan alltså inte säga upp en person på grund av ålder.
Har den anställde haft rätt kvalifikationer från början? Har man tagit referenser från tidigare arbetsgivare? Har den anställde fått rätta arbetsinstruktioner? Har arbetsuppgifterna förändrats gäller det att den anställde har fått rätt utbildning. Oavsett måste arbetsgivaren undersöka orsaken till att den anställde inte fullgör sina arbetsuppgifter på ett förväntat sätt. Det kan innebära utbildningsinsatser och eventuellt även omplacering.
Detta är en form av arbetsvägran som måste påtalas så fort det inträffar. Kalla till möte och förklara allvaret i beteendet. Uppföljning ska göras noggrant och om det upprepas är det en skriftlig varning som ska ges med information om att anställningen äventyras om detta upprepas. Arbetsgivaren behöver inte ha tålamod med denna typ av misskötsel.
Det är viktigt att agera rätt i alla sådana här situationer, oavsett om det i förlängningen leder till en uppsägning eller inte. Det handlar om att agera professionellt och undvika felaktig hantering som kan leda till både badwill och skadestånd.
Ungefär 6,5 miljoner privatpersoner har i dag en digital brevlåda. Motsvarande siffra för företag är 300 000. Vilka är fördelarna för ett företag att använda en digital brevlåda och hur registrerar du den?
Många privatpersoner använder digital brevlåda men bland företagen är användningen mycket lägre.
Med en digital brevlåda kan du som företagare få din post digitalt från Skatteverket och andra myndigheter i stället för på papper. I dag är omkring 350 myndigheter, kommuner och andra offentliga aktörer anslutna till systemet och kan skicka post digitalt.
För företag innebär det att exempelvis inkomstdeklarationer, momsdeklarationer och uppgifter om arbetsgivaravgifter kan tas emot direkt i den digitala brevlådan.
Om du har aktiebolag, handelsbolag, eller kommanditbolag, eller om du representerar en bostadsrättsförening eller en ekonomisk förening så finns det flera digitala brevlådor att välja på.
Min myndighetspost är en av dem. Därutöver finns även privata aktörer som Billo, Fortnox och Kivra.
Oavsett vilken brevlåda du väljer får du din myndighetspost dit. I några av brevlådorna får du även post från andra företag.
Läs mer om digital brevlåda för företag och föreningar här.