Artiklar

Konkreta tips till företag vid ekonomisk kris

Svenska företag är hårt drabbade av coronavirusets effekter. Branschorganisationen Srf konsulternas medlemmar är Sveriges Auktoriserade Redovisningskonsulter och Lönekonsulter. Tillsammans med sina kollegor på redovisnings- och lönebyråer runt om i landet, hjälper de dagligen företag med ekonomi, lönehantering och ekonomisk rådgivning.

I sviterna av coronavirusets framfart behöver nu många av landets företagare ha kontakt med en kunnig ekonomisk rådgivare och vår uppmaning är att du kontaktar närmaste Auktoriserade Redovisningskonsult som är expert på frågor som rör likviditet, lönsamhet, permittering och som kan tipsa om åtgärder som är lämpliga att ta till i kristider.

– Tillsammans med våra medlemmar vill vi hjälpa landets företag med att se över sin verksamhet nu när många drabbas hårt ekonomiskt. Därför bjuder vi här på en kort film med några bra tips till dig som behöver stöd i detta tuffa läge, säger Mikael Carlson som är branschansvarig redovisning hos Srf konsulterna.

Är du i behov av en kompetent ekonomisk rådgivare? Sök en bra redovisningsbyrå, lönebyrå, Auktoriserad Redovisningskonsult eller Auktoriserad Lönekonsult på srfkonsult.se

 

Information om smitta

Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar för att förebygga att de anställda utsätts för risker som kan påverka hälsan. Däremot ska man undvika att säga vem det är, för att skydda den anställdes integritet.

Gällande dataskyddsregler innebär att inte fler uppgifter än vad som är nödvändigt ska lämnas ut för att uppnå syftet. Sedan finns det även regler om tystnadsplikt och sekretess som kan påverka vilka uppgifter om anställdas sjukdom som en arbetsgivare får lämna ut.

När det gäller coronaviruset och personuppgifter är det viktigt att känna till följande:

  • Uppgifter om att någon är smittad av coronavirus räknas som en personuppgift om hälsa.
  • Uppgifter om att en anställd har återvänt från ett så kallat riskområde anses inte som en personuppgift om hälsa.
  • Uppgifter om att någon är i ”karantän” (med innebörden att hen av försiktighetsskäl inte vistas på arbetsplatsen) anses inte som en personuppgift om hälsa, om den inte innehåller närmare information om orsaken.
  • Uppgifter om att någon är satt i karantän enligt smittskyddslagen är däremot sannolikt en personuppgift om hälsa.
  • En uppgift om hälsa är en känslig personuppgift.

Källa Datainspektionen

Sjuklöneansvaret – Nu kommer återbäringen

En av de första åtgärder som presenterades för att hjälpa företagen i Sverige med anledning av coronaviruset var att staten under april och maj månad tar över sjuklöneansvaret från företagen. Nu är det dags att rapportera.

Bland de förslag som presenterades i den andra ändringsbudgeten var ett att lyfta av sjuklönekostnaderna för arbetsgivarna. I samma ändringsbudget fanns även slopat karensavdrag, korttidsarbete, likviditetsersättning via skattekontot och beslutet togs den 2 april. Åtgärden genomförs genom att reglerna för det befintliga stödet Ersättning för höga sjuklönekostnader blir mer generösa. Det innebär att rapporteringen kommer att ske via arbetsgivardeklaration på individnivå, AGI, eftersom uppgifterna redan finns i ruta 499.

Utbetalning

Ingen ansökan behövs utan arbetsgivaren får utifrån dessa uppgifter den ersättning som Försäkringskassan beräknar via Skatteverkets skattekonto.

Försäkringskassan kommer att besluta om ersättningen månadsvis, snarast efter att arbetsgivarna har lämnat sin arbetsgivardeklaration till Skatteverket. Den första krediteringen kommer därmed att göras efter den 12 maj 2020. Handläggningen kan avgöra när pengarna betalas tillbaka, om Försäkringskassan behöver kompletterande uppgifter kan det dröja, men så snart som möjligt.

Om det gäller ett aktiebolag och ägaren är anställd i bolaget får ägaren i egenskap av arbetsgivare ersättning i efterhand för sjuklönekostnaderna. Det sker via skattekontot efter att sjuklönekostnaderna är redovisade i arbetsgivardeklarationen.

I kombination med andra åtgärder

När det presenterades att staten skulle överta sjuklöneansvaret den 19 mars var inte nedsättningen av arbetsgivaravgifter aviserad. Konsekvensen blir, när dessa två regler ska kombineras, att sjuklönen för de upp till 30 personer som omfattas av nedsättningen måste hanteras. Och där finns det inte något lagligt stöd för hur det ska hanteras, varken för Försäkringskassan eller Skatteverket. I sjuklönelagen 17 § framgår att det är sjuklön enligt 6 §, inklusive därpå belöpande avgifter och skatt som ska utgöra underlag för sjuklönekostnader. Det innebär att sjuklönen inklusive de arbetsgivaravgifter som utgör underlag för beräkningen av ersättningen inte kan bli högre än den kostnad som arbetsgivaren faktiskt har.

Proportionering

Det finns olika sätt att hantera detta. Srf konsulterna förordar proportionering. Proportionering innebär att om ersättningen under en månad avser både lön och sjuklön och det totala beloppet överstiger 25 000 kronor, ska man proportionera de rapporterade avgifterna.

Först beräknas den totala avgiften att betala och sedan proportioneras den enligt:
sjuklön/den totala avgiftspliktiga ersättningen * totala avgift = avgiftsdelen av sjuklönekostnaden.

Exempel, 30 000 kr + 2 000 kr i sjuklön blir 32 000 kr i bruttolön.
25 000 * 10,21% = 2552
7000 * 31,42% = 2199

Sammanlagda arbetsgivaravgifter: 2552 + 2199 = 4751

sjuklön 2 000/den totala avgiftspliktiga ersättningen 32 000 * total avgift 4751 = avgiftsdelen av sjuklönekostnaden 296 kr.

På ruta 499 blir det då sjuklön 2000 kr + 296 kr arbetsgivaravgift d v s 2296 kr.

Dokumentera

Det är alltid viktigt att dokumentera och framförallt när det är snabba beslut kring åtgärder som påverkar löneprocessen. Att ha kontroll på hur det systemstöd som används vid beräkningar bör ingå i dokumentationen. OM det kommer mer information, riktlinjer eller beslut så behöver det finnas tydlighet i hur detta har hanterats.

Svårt få kreditförsäkring? Exportkreditnämnden går in

Vanligtvis försäkrar exportföretag betalningsrisken hos privata kreditgivare när det gäller korta kredittider och höginkomstländer. Under coronakrisen kan detta bli svårare, därför ger EU tillfälligt Ekportkreditnämnden, EKN, möjligheten att även försäkra risker i korta affärer.

EKN har regeringens uppdrag att främja svensk export och svenska företags internationalisering. Hos EKN kan också exportföretag säkra sig mot risken att inte få betalt och i vanliga fall gäller det affärer med längre kredittider och med länder som räknas som svårare marknader.


Carl-Johan Karlsson Foto: Lasse Karkkainen

– EKN och andra statliga aktörer inom EU ska fungera som ett komplement till den privata marknaden, inte en konkurrent – det är lagstiftat. Därför försäkrar vi normalt sett bara betalningsrisken i affärer på svårare marknader samt affärer i EU och höginkomstländer som har längre kredittider än två år, säger Carl-Johan Karlsson, Affärsområdeschef för SME och Midcorp på EKN.

Syftet med det utökade tillståndet, som gäller året ut, är att säkerställa exportföretagens tillgång till exportkreditgarantier så att affärer ska kunna genomföras.

– De senaste veckorna har visat hur viktigt det är att kunna försäkra sina betalningsrisker – krisen har ryckt undan mattan för många företag och betalningar som upplevts som säkra har plötsligt uteblivit, säger Carl-Johan Karlsson.

De nya reglerna innebär alltså att du som exporterar kan försäkra betalningsrisken hos EKN för alla typer av affärer, oavsett exportland eller kredittid.

Kort om korttidsarbete

Sedan den 16 mars kan företag få stöd i form av korttidsarbete. Det finns olika nivåer, både som förslag och redan beslutade.

En arbetsgivare kan få stöd i sex månader, med möjlighet till förlängning. Det finns nu tre fasta nivåer för arbetstidsminskning: 20, 40 eller 60% som innebär minskade kostnader med 19, 36 respektive 53 procent för arbetsgivaren i de tre olika fallen. För den anställde blir motsvarande lönesänkning 4%, 6% eller 7,5%.

I ett förslag från den 14 april kommer möjligheten till korttidsarbete att förstärkas under perioden 1 maj-31 juli, med en arbetstidsminskning om 80% med motsvarande 12% i lönesänkning.

Varför införs inte stöd för 100% arbetstidsminskning?
I kombination med de tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifterna så blir det ett överskott till företagen, deras kostnad blir mindre än det som totalt skulle utbetalas i stöd. Däremot så kan företagen själva välja att införa 100% arbetstidsminskning och få det högsta stödet från Tillväxtverket.

Fler kontroller
Samtidigt med den nya nivån för korttidsarbete presenterades ytterligare stöd för att kontrollera att korttidsarbetet används på rätt sätt. Det informerades om en ny möjlighet för Tillväxtverket att göra oanmälda kontrollbesök hos företag som ansökt om stöd för korttidspermitteringar för att på så sätt upptäcka fusk. Tillväxtverket får sedan tidigare, stöd från Skatteverket med 100 anställda för att hantera ärendena.

Regeringen räknar med att stödet kommer att omfatta i genomsnitt 270 000 personer per månad under perioden 16 mars till 31 december 2020.

Hur informerar man sina anställda om korttidsarbete?
I serien ”Snacka Lön” finns ett nytt avsnitt som handlar om korttidsarbete. Målgruppen är de anställda och ”Snacka Lön” är ett kommunikationshjälpmedel för att förmedla lönefrågor på ett enkelt sätt. Filmerna i serien får användas och spridas fritt utan kostnad.

Senaste nytt